Trots 53 insatser, vilket är över snittet för månaden, upplevde vi september som en ganska händelselös månad. Anledningen till detta är att 37 av fallen handlade om duvor. Det var som om telefonen hakat upp sig. Oftast lät det så här: “Jag har hittat en skadad fågel – en duva”. Den absolut vanligaste skadeorsaken var krockar mot fönster och det är framförallt unga ringduvor som råkar ut för detta. Mot slutet av månaden noterade vi även några fall av den fruktade duvåkomman gul knopp. Av 30 ringduvor kunde sju släppas fria. Bland övriga arter märks lyckade insatser för knölsvan, ormvråk, råka och mindre korsnäbb. En gråhäger och fyra fiskmåsar finns med i den negativa kolumnen.

Antalet insatser minskade som väntat något jämfört med juni och juli, men vi fick ändå rycka ut 68 gånger. Det är identiskt med augusti 2016. Ringduvorna har nu ersatt fiskmåsarna som vanligaste art och 29 av fallen gällde sådana. Tio av dessa lever vidare. De fiskmåsar vi hanterade var i 13 fall av 14 icke vårdbara. Stadslivet är inte lätt för alla. Gladaste minnen under månaden var två röda glador, varav en är släppt och den andra på god väg, samt den småskrakekull vi hjälpte ut från ett instängslat område i Lomma. Vi håller också tummarna för den malmöfödda gråtrutungen som vårdades och släpptes under månaden.

Juli är alltid den mest intensiva månaden och i år blev det 94 insatser. En art dominerar stort under juli och det är fiskmåsen. I huvudsak handlar det om ungar, både uppväxande och sådana som tagit steget ut i livet och tyvärr handlar det oftast om trista fall. Mer än hälften av månadens insatser handlade om just fiskmåsar. Totalt blev det 51 sådana uppdrag. Tio var adulta individer, resten ungfåglar. Uppklarningsprocenten är tyvärr väldigt låg och vi fick nöja oss med att klara sex ungar och två vuxna. Ringduvorna höll däremot en onormalt låg profil under månaden. Nio fall blev det förvisso men det handlade mest om vuxna individer. Frånvaron av larm om nedfallna ungar förvånar oss, men vi uppskattar givetvis att de stannar kvar i sina bon. Av mindre vanliga arter som vi hanterade kan nämnas glada, brun kärrhök, gråhäger, strandskata och hussvala.

Fiskmåsar och ringduvor dominerade månaden. Av 77 insatser gällde 39 fiskmåsar och 13 ringduvor. Av dessa klarade vi, eller räknar med att klara, tio resp. tre. Övriga var alltför skadade och det handlade huvudsakligen om brutna vingar. Månaden var för övrigt tämligen befriad från udda arter eller händelser. Mest handlade det om vardag. Bland de 23 lyckade fallen märks fem gräsänder eller gräsandskullar, en röd glada och en plastinsnärjd havstrut. Nu stundar årets intensivaste månad, en månad som förra året genererade 98 insatser. Hur det blir i år återstår att se.

Månaden blev aningen lugnare än fjorårets maj och anledningen till det är att vi haft förvånansvärt få gräsandskullar i år. Det har varit helt tyst från flera stamställen. Kanske dog en del av ”våra” honor i den epidemi som härjade i Malmös parker sensommaren 2016? Eller så kläcker alla i juni istället. Det blev totalt 43 ingripande under maj och 13 av dessa slutade med positivt resultat. Dominerande arter var fiskmås med 16 fall och ringduva med åtta. Fiskmåsen på fotot lyckades vi inte fånga. Den hade fiskelina i gapet men flög för bra för att kunna fångas. Hur det gick för den är okänt.