Med blott 16 insatser blev november en ovanligt lugn månad. Mest handlade det om vanliga arter och tyvärr också om många hopplösa fall. Men tre individer sticker ut, det vill säga är ovanliga i vår verksamhet. Det gäller en av vardera vattenrall, sillgrissla och kungsfiskare. Sillgrisslan dog redan under hemtransport men de två andra klarade vi att rädda. Lugnet under månaden har vi tacksamt tagit emot eftersom vi flyttat vår anläggning till annan plats inom SYSAVs område. Verksamheten har fungerat under tiden men något handikappade har vi varit. Nu har emellertid alla bitar fallit på plats och därmed kör vi vidare som vanligt.

Månaden var förhållandevis lugn, dock med lite större hets mot slutet då hårda vindar ställde till det för en del – inte minst för knölsvanarna. Av 33 insatser under månaden gällde nio knölsvanar och av dem klarade vi sex. Nio insatser blev det också för ringduvorna, men här var uppklarningsprocenten lägre. Blott två var behandlingsbara. Månadens mest speciella insats blev havssulan vid Lomma strand som befriades från plastsnören. Vi gladdes också över tornfalken som hämtade sig från en misstänkt förgiftning. Den är nu släppt. Vår anläggning förbereddes för flytt i slutet av månaden och när nästa bokslut görs hoppas vi vara igång på vår nya plats.

Trots 53 insatser, vilket är över snittet för månaden, upplevde vi september som en ganska händelselös månad. Anledningen till detta är att 37 av fallen handlade om duvor. Det var som om telefonen hakat upp sig. Oftast lät det så här: “Jag har hittat en skadad fågel – en duva”. Den absolut vanligaste skadeorsaken var krockar mot fönster och det är framförallt unga ringduvor som råkar ut för detta. Mot slutet av månaden noterade vi även några fall av den fruktade duvåkomman gul knopp. Av 30 ringduvor kunde sju släppas fria. Bland övriga arter märks lyckade insatser för knölsvan, ormvråk, råka och mindre korsnäbb. En gråhäger och fyra fiskmåsar finns med i den negativa kolumnen.

Antalet insatser minskade som väntat något jämfört med juni och juli, men vi fick ändå rycka ut 68 gånger. Det är identiskt med augusti 2016. Ringduvorna har nu ersatt fiskmåsarna som vanligaste art och 29 av fallen gällde sådana. Tio av dessa lever vidare. De fiskmåsar vi hanterade var i 13 fall av 14 icke vårdbara. Stadslivet är inte lätt för alla. Gladaste minnen under månaden var två röda glador, varav en är släppt och den andra på god väg, samt den småskrakekull vi hjälpte ut från ett instängslat område i Lomma. Vi håller också tummarna för den malmöfödda gråtrutungen som vårdades och släpptes under månaden.

Juli är alltid den mest intensiva månaden och i år blev det 94 insatser. En art dominerar stort under juli och det är fiskmåsen. I huvudsak handlar det om ungar, både uppväxande och sådana som tagit steget ut i livet och tyvärr handlar det oftast om trista fall. Mer än hälften av månadens insatser handlade om just fiskmåsar. Totalt blev det 51 sådana uppdrag. Tio var adulta individer, resten ungfåglar. Uppklarningsprocenten är tyvärr väldigt låg och vi fick nöja oss med att klara sex ungar och två vuxna. Ringduvorna höll däremot en onormalt låg profil under månaden. Nio fall blev det förvisso men det handlade mest om vuxna individer. Frånvaron av larm om nedfallna ungar förvånar oss, men vi uppskattar givetvis att de stannar kvar i sina bon. Av mindre vanliga arter som vi hanterade kan nämnas glada, brun kärrhök, gråhäger, strandskata och hussvala.