Fiskmåsar och ringduvor dominerade månaden. Av 77 insatser gällde 39 fiskmåsar och 13 ringduvor. Av dessa klarade vi, eller räknar med att klara, tio resp. tre. Övriga var alltför skadade och det handlade huvudsakligen om brutna vingar. Månaden var för övrigt tämligen befriad från udda arter eller händelser. Mest handlade det om vardag. Bland de 23 lyckade fallen märks fem gräsänder eller gräsandskullar, en röd glada och en plastinsnärjd havstrut. Nu stundar årets intensivaste månad, en månad som förra året genererade 98 insatser. Hur det blir i år återstår att se.

Månaden blev aningen lugnare än fjorårets maj och anledningen till det är att vi haft förvånansvärt få gräsandskullar i år. Det har varit helt tyst från flera stamställen. Kanske dog en del av ”våra” honor i den epidemi som härjade i Malmös parker sensommaren 2016? Eller så kläcker alla i juni istället. Det blev totalt 43 ingripande under maj och 13 av dessa slutade med positivt resultat. Dominerande arter var fiskmås med 16 fall och ringduva med åtta. Fiskmåsen på fotot lyckades vi inte fånga. Den hade fiskelina i gapet men flög för bra för att kunna fångas. Hur det gick för den är okänt.

Vi hade 40 uppdrag i april och tyvärr handlade det mest om hopplösa fall. Bland annat gällde det elva uppdrag med måsar inblandade och där slutade alla negativt. På pluskontot märks två knölsvanar, två gräsandsuppdrag, fyra kajor och en svärta. Tristast på minuskontot var en av vardera ejder, tornfalk, hornuggla och slutligen en fisktärna. Den senare bedömdes ha en allvarlig axelskada och då fanns bara ett alternativ. Nu går vi in i en verkligt intensiv period som brukar bjuda på många gräsandsuppdrag och förmodligen också en hel del trafikskadade fiskmåsar. Vi får se hur maj blir i år.

Det blev en tämligen normal marsmånad. Antalet ingripande blev 23 och bland dem märks en tidig gräsandskull, två ”järnvägssvanar”, en fjällvråk, två ormvråkar och två sparvhökar. Tyvärr var majoriteten av fåglarna svårt skadade och några misstänktes också vara drabbade av fågelinfluensa. Antalet frisläppta blev därför bara sex. Däribland finner vi fiskmåsen från Lomma – den som satt fast i linor på ett paviljongtak. För er som minns gråtruten med plastlocket runt näbbet (från facebook) kan vi nämna att samtalen om denna upphörde efter några dagar. Troligen lyckades truten befria sig själv. Vi fick inte tag i den trots flera försök. Nu går vi in i en mer hektisk period och den kommer att pågå till och med september ungefär. Vi ska göra så gott vi kan denna sommar också.

Vintermånaderna är normalt den mest lågintensiva perioden och vi har aldrig haft fler än 20 uppdrag i februari. I år blev det precis 20 insatser igen och det handlade mest om gråtrutar och ormvråkar – 4 av den förra och 5 av den senare. Tyvärr handlade det mest om svårt sargade eller sjuka fåglar och uppklarningsprocenten blev därefter. En av ormvråkarna blev konstaterad med fågelinfluensa och troligen har även några av de andra haft åkomman, kanske duvhöken också – den som kom in i söndags och som fortfarande lever. Det trevligaste minnet från månaden är hornugglan som vi kunde släppa samma dag som den kom in.