Under åren som gått har vi träffat på många fåglar som råkat ut för skador orsakade av fiskelinor och fiskekrokar. Ibland sväljer fåglarna kvarglömda eller tappade krokar och fiskedrag, men vanligast är att de trasslar in sig i linhärvor. Idag var det dags för ett nytt fall och platsen var Nöbbelövs mosse utanför Lund. En sothöna satt fast i något mitt i dammen och den kom ingenvart. Vi ryckte ut med vår lilla båt men kom tyvärr en kvart för sent. Sothönan hade lintrassel om både ben och kropp samt som en snara runt tungan. Förmodligen hade hon drunknat. Rådet till alla fiskare är givet: Lämna inte kvar lintrassel och krokar på fiskeplatsen!

-Jaha, nu ljusnade det. Då somnar jag väl här.
Så verkar kattuggleungar att fungera. Och har man då fallit ner på marken efter nattens härjningar i träden blir det alltså till att sova där nere. Men markplanet är en farlig plats för en uggleunge, inte minst om det handlar om en öppen gräsmatta i tätortsmiljö. Denna unge hittades i stadsdelen Riseberga i Malmö och den hjälptes upp i ett näraliggande träd. Såvitt vi vet är detta den enda häckningsplatsen för kattuggla i Malmö och enligt artportalen har det inte rapporterats några tidigare ungar från Skåne i år.

Härom dagen fick vi in en kaja. Hon hämtades från en innergård i Malmö och var våt, trött och vilsen. Hon verkade dessutom vara riktigt gammal. Ringen hon bar bekräftade också att kajan var minst 17 år gammal – ringmärkt som adult 2001, alltså minst två år gammal när hon märktes. Hennes riktiga ålder får vi aldrig reda på, men 20 år verkar inte omöjligt. Fjäderdräkten, bland annat handpennorna, är nämligen inte av bästa kvalitet. Och två tår håller på att falla av. Hon får den vård en åldring förtjänar och verkar vara nöjd med det.

Varje årstid har sina egenheter. Det gäller också i rehab.verksamheten. I början av april brukar uppdrag rörande nödlandade morkullor och ejdrar, skorstensfångade kajor och numera också instängda gräsandskullar nå oss. Någon morkulla har vi ännu inte hört av, men övriga är redan “avkryssade”. Kajan satt i en öppen spis i Oxie och hjälptes ut. Ejdern, en tämligen fet hanne, nödlandade i en trädgård utanför Lund och flyttades till Öresund. Gräsandskullen, den första tämligen normala för året, flyttades till Slottsparken i Malmö tillsammans med sina elva ungar. Det var för övrigt femte gången vi flyttade denna hona och hennes ungar från samma innergård. Två gånger 2014 och likadant 2015. Förmodligen satsar hon en gång till i år också. Vi väntar på ett samtal i juni!

Det blev en förhållandevis lugn månad med blott 15 ingripande. Till detta ska dock läggas ett antal bomkörningar där fågeln ifråga inte fanns kvar. Huvudart under månaden har gräsanden varit. Dels vad gäller de ungar som vi tidigare berättat om, dels gällande benskadade vuxna. Sådana får vi åtskilliga larm om varje vår och vad skadorna beror på är okänt. Kanske handlar det om livet i staden med många landningar på hårda ytor? Gemensamt för dessa änder är att de läker sina benskador lika bra på egen hand, alternativt att skadorna redan är läkta, fast på fel sätt. Denna vår har en gräsand stuckit ut och det gäller en hanne som dagligen uppehåller sig vid Caroli i Malmö. Hans ben är felläkt, men han flyger dagligen från och till denna plats. Skadan är besiktigad och bedömd som kronisk. Han får leva med sitt handikappade ben och vi får förklara för dem som ringer oss om den – hittills 24 stycken!