Trots att ringduvorna verkar ha ett mellanår hade vi ändå mycket att göra under månaden. Förvisso handlade 18 av månadens 68 ingripande om duvor, men det är långt ifrån något rekord för en augustimånad. Av de 18 duvorna var sju vårdbara och de kommer att klara sig eller är redan släppta. Fiskmåsfallen ebbar alltid ut i augusti, men i tolv fall fick vi rycka ut. Tyvärr handlade det i samtliga fall om hopplöst skadade individer. Bland lyckade insatser märks bland annat två storskarvar och en av vardera gråhäger, sparvhök, turkduva och tornseglare. Och svanungen som vi berättat om på Facebook lever vidare. Bland negativa fall finns en tornfalk med sargad vinge. Trots daglig omvårdnad lyckades fluglarver att kläckas i såret. Sensomrar är ingen bra tid för sårskador! Månaden slutade med två mycket lugna dagar och det berodde på att vårt telefonnummer plötsligt upphörde att fungera. Tänk så viktig den funktionen är! Felet är förhoppningsvis avhjälpt när detta läses.

Det blev en intensiv månad med rekordmånga fall. 346 samtal resulterade i 98 insatser och så många har vi aldrig tidigare varit med om under någon månad. Som väntat var fiskmåsen huvudart – så är det alltid i juli och det handlar tyvärr oftast om räddningslöst skadade individer. Av 43 fiskmåsar, 27 unga och 16 adulta, var bara sju rehabiliteringsbara. Bland övriga frekventa arter märks 14 ringduvor, tio tornseglare och sex gräsandskullar. Ser vi till ovanligare arter hittar vi en av vardera storskarv, gråhäger, röd glada, ormvråk, kungsfiskare samt två sothöns. Tyvärr var utgången negativ för de allra flesta. Uppklarningsprocenten stannade vid 25 och det beror främst på alla negativa fiskmåsfall. Trevligast under månaden var nog tornfalkarna – dels de fyra som vi släppte under månaden, dels de två nya vi fick in.
Vi illustrerar med huvudarten för månaden – en frisk och hel sådan!

Det blev ännu en rekordmånad. Under juni agerade vi i 75 fall och det hade kunnat bli fler om ork och resurser tillåtit. Vi är inte onödigt många som sysslar med denna verksamhet. Föga överraskande stod fiskmåsarna för de flesta ärendena. I 26 av fallen handlade det om dessa och tyvärr var de allra flesta utom all räddning. Därefter följde gräsand och ringduva med vardera nio ingripande. Speciella händelser följs numera enklast via Facebook där vi gör frekventa uppdateringar. Där kan ni bland annat läsa om svärtan som räddades ur ett prekärt läge vid Bulltofta i Malmö. Av de 75 fallen slutade det lyckligt för 27 (36 %), vilket tyvärr är normalt för verksamheten. Svärtan var en av de 27.

Årets majmånad blev den intensivaste någonsin. Vi agerade i 47 fall och bokförde 274 samtal. Mot slutet av månaden handlade de flesta samtalen om fågelungar och många gånger fick vi upprepa våra råd om att låta dessa sitta. Vi har ingen som helst möjlighet att hjälpa till i varje enskilt fall när det gäller ungar. Gräsänderna fortsätter att generera samtal både vad gäller ungkullar, våldtagna honor och benskadade individer. Fem ungkullar har vi hjälpt ut från stängda innergårdar under månaden. Bland lyckade fall kan nämnas två transporter av nödlandade knölsvanar, en ejder med fiskekrok i nacken och en vitkindad gås med linhärva om benet. Ett trist fall gällde en svårt vingskadad tornfalkshona. Hon hade ruvfläck och var alltså aktivt häckande. Men skadan var alltför allvarlig och följden blev därefter.

Fågelskydd Spillepeng öppnade en Facebooksida under månaden. Här kommer vi med frekventa meddelande. På hemsidan nöjer vi oss hädanefter med månadsrapporter och berättelser om speciella händelser.

För ett tag sedan berättade vi om en sothöna som fastnat i fiskelinor. Sedan dess har vi hanterat ytterligare två fiskerelaterade fall. Den första var en knölsvan som simmade omkring med en wobbler i ena foten. Denna lurades inom räckhåll med hjälp av Göteborgskex och några matkonkurrerande gräsandshannar. När den väl var infångad kunde kroken, där alla tre hullingarna satt hårt fast, avlägsnas. Nästa fall var en ejderhona som gick omkring på Ribersborgstranden med diverse fiskeutrustning släpande efter sig (se foto). Hon gick i vattnet vid fångstförsök och därför gjorde vi en attack från sjösidan (skor och byxor torkar!). Det visade sig att en krok satt i nacken och denna kunde lätt klippas loss och avlägsnas. Därmed lossnade resten av skräpet också. Ejderhonan var ringmärkt med dansk ring och släpptes direkt på plats.