Varje årstid har sina egenheter. Det gäller också i rehab.verksamheten. I början av april brukar uppdrag rörande nödlandade morkullor och ejdrar, skorstensfångade kajor och numera också instängda gräsandskullar nå oss. Någon morkulla har vi ännu inte hört av, men övriga är redan “avkryssade”. Kajan satt i en öppen spis i Oxie och hjälptes ut. Ejdern, en tämligen fet hanne, nödlandade i en trädgård utanför Lund och flyttades till Öresund. Gräsandskullen, den första tämligen normala för året, flyttades till Slottsparken i Malmö tillsammans med sina elva ungar. Det var för övrigt femte gången vi flyttade denna hona och hennes ungar från samma innergård. Två gånger 2014 och likadant 2015. Förmodligen satsar hon en gång till i år också. Vi väntar på ett samtal i juni!

Det blev en förhållandevis lugn månad med blott 15 ingripande. Till detta ska dock läggas ett antal bomkörningar där fågeln ifråga inte fanns kvar. Huvudart under månaden har gräsanden varit. Dels vad gäller de ungar som vi tidigare berättat om, dels gällande benskadade vuxna. Sådana får vi åtskilliga larm om varje vår och vad skadorna beror på är okänt. Kanske handlar det om livet i staden med många landningar på hårda ytor? Gemensamt för dessa änder är att de läker sina benskador lika bra på egen hand, alternativt att skadorna redan är läkta, fast på fel sätt. Denna vår har en gräsand stuckit ut och det gäller en hanne som dagligen uppehåller sig vid Caroli i Malmö. Hans ben är felläkt, men han flyger dagligen från och till denna plats. Skadan är besiktigad och bedömd som kronisk. Han får leva med sitt handikappade ben och vi får förklara för dem som ringer oss om den – hittills 24 stycken!

Efter de fyra mycket tidiga andkullarna i januari till början av februari har det varit tyst på andungefronten. Vi har dock fått rapporter om värpande honor och därför var måndagens samtal inte helt oväntat. Det handlade om fyra ensamma och omhändertagna gräsandsungar vid Malmö kanal. Modern hade förmodligen vandrat vidare med resten, förslagsvis 5-6 ungar. Datumet är fortfarande alldeles för tidigt och därför slumpar det sig så att de fyra eftersläntarna drog vinstlotterna. Ungarna som följt med modern lär nämligen avlida av kyla och födobrist inom mycket kort. Historien fick sin fortsättning dagen efter. Då hittades ännu en ensam unge i samma område och rimligtvis stammar den från samma kull. I skrivande stund, onsdag kväll, mår alla bra.

Ringmärkningen på Spillepeng sker inte efter någon standardiserad mall. Pullmärkning i våra holkar sker dock årligen och i samtliga besatta holkar. Det innebär bland annat att Spillepengs pilfinkstam är välmärkt. Övrig ringmärkning, inte minst småfågelmärkningen, sker när väder och andra förutsättningar finns på plats. Så var fallet i lördags och då blev det årspremiär. Mesar, finkar och under senare tid ett 30-tal ringduvor har haft en bra vinter vid utfodringsplatsen i vår 900 kvadratmeter stora skog och nu var det dags att betala tillbaka lite. Tre av vardera blåmes och talgoxe samt två grönfinkar blev det. Samt tre egna kontroller av pilfink, talgoxe och blåmes. Den senare märkt i skogen i november 2014. Åtta nymärkningar – det var mer än vad Falsterbo fick denna lördag!

Det blev en lugn månad med blott tolv ingripande. Men så brukar det vara under milda februarimånader. Gräsandkullen som vi flyttade från en innergård har vi redan berättat om och likadant är det med svanen som flyttades för tredje gången. Men vi hanterade ytterligare två svanar under månaden – en mobbad ungsvan som flyttades från Malmö kanal och en adult som vi räddade den 28:e. Den senare hade hamnat djupt ner mellan stenar i den stenskodda havsvallen i Västra hamnen i Malmö. Orsaken till ödet är okänd, men vi kan gissa på en strid med annan svan och flykt mot land. Svanen upptäcktes av två killar och det var en ödets slump att de råkade klättra omkring just där, svanen syntes nämligen inte från strandpromenaden. Eftersom den var helt oskadad släpptes den på plats efter räddningsaktionen.