Under 2014 hanterade vi 399 fall och det var fler än någonsin tidigare. Det kändes också som alldeles tillräckligt! I år passerade vi detta antal redan idag, den 19 oktober och den 292:a dagen detta år. Hur resterande 73 dagar ska gestalta sig återstår at se. Det 400:e fallet var en gräsand som det ringdes om redan igår, men där utryckningen blev förgäves. Idag ringdes det igen och nu fick vi tag i anden – en ung hanne. Något egentligt fel kan vi inte finna, men den är mycket mager. Vi får se vad lite ordentlig mat kan resultera i. Under dagen hann vi också med insats nummer 401, 402 och 403!

Ibland blir vi uppringda om döda fåglar men dessa gör vi sällan något åt. Men ett samtal under fredagen var extra intressant. Det gällde en nyligen död, förmodligen trafikdödad, havssula (!) på E22 vid Segekarusellen i Malmö. Havssulor är inte kända som frekventa trafikoffer, men rapportören var i högsta grad trovärdig. Och visst var det en havssula som vi lyckades hämta från mittrenen på motorvägen under tidig och trafikgles lördagsmorgon. Därtill en årsung sådan. Varför sulan hamnat på motorvägen och hur olyckan gått till är en fullständig gåta. Det har inte varit vindar från rätt sektor under senare tid och fynden från övriga Skåne har varit få. Sulan var tämligen färsk och olyckan tros ha hänt under onsdagen den 7 oktober. Den kommer nu att erbjudas till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm.

Ringduvorna måste ha haft en bra sensommarsäsong! Under september har arten dominerat stort bland vårdfallen och för det mesta har det handlat om fönsterkraschade ungduvor. Vi hanterade 53 fall under månaden och i hela 32 av fallen handlade det om just duvor. Bland alla ringduvorna smög sig en och annan stadsduva samt två turkduvor in. Givetvis har vi inte kunnat rädda alla, men överraskande många har kunnat släppas fria igen, bland annat den ena turkduvan. Bland övriga arter kan nämnas storskarv, stenfalk och en sen tornseglarunge – alla lyckade. Sämre gick det däremot för en av vardera gråhäger, brun kärrhök, lärkfalk samt tyvärr också för rördrommen som vi skrev om tidigare.

Idag hittades en skadad rördrom vid Drakamöllan på Österlen. Upphittaren var bosatt i Malmö och tog fågeln med sig för vidare befordran till oss. Rördrommen har förmodligen flugit på en ledning och hade problem med att stå upp. Humöret var det däremot inget fel på – den var i högsta grad försvarande när vi hanterade den. Några brott kunde inte upptäckas på vare sig ben eller vingar och vi hoppas på under under natten. Det är minst tio år sedan vi hade en rördrom under vård senast.

Det är ju vilda fåglar vi sysslar med och samtal om tamduvor, påfåglar, papegojor och andra sällskapsdjur tvingas vi som regel att hänvisa till andra. Men det finns ju undantag och ett av dem gjorde vi i måndags när en grönkindad parakit, en Sydamerikansk art, plötsligt dök upp ute på Spillepeng. Den var hungrig och lurades via lite fröer in i en voljär. Dagen efter hittades en fågel i en plastburk, i en plastpåse, i en hiss i Malmö! Arten var okänd, men när vi hämtade den visade det sig vara en gul kanariefågel. Plötsligt satt vi alltså med två burfåglar under vård. Parakitens ägare hittades via Facebook och återlämnades under onsdagen. Kanariefågelns öde är fortfarande ovisst. Någon som vill ha den?