Maj var absolut ingen bra månad. Samtalen till oss dominerades stort av frågor om fågelungar, främst råkor till en början och därefter skat-, kaj- och fiskmåsungar. Vi kände oss helt maktlösa och tvingades säga nej till de allra flesta. Fågelungar ansvarar fågelföräldrarna för. Totalt gjordes 44 insatser och arterna det handlade om var främst fiskmås, stadsduva och gräsand. Tyvärr var skadorna i de flesta fallen helt hopplösa och resulterade t.ex. i 15 avlivningar av totalt 17 fiskmåsar, flertalet adulta. Bättre gick det för bl.a. fyra gräsandskullar och ejdern som kraschade i mellersta Skåne. Den hjälptes till Öresund.

Månaden dominerades av fall gällande knölsvan, gräsand, fiskmås och stadsduva. Tillsammans stod dessa fyra arter för 27 av totalt 43 insatser. De nio fiskmåsarna var samtliga rena avlivningsfall och detsamma gällde fem stadsduvor. Malmös bestånd av stadsduvor har varit drabbade av ett virus och för att hindra spridning vårdas inte dessa under pågående epidemi. Bättre lyckades vi med svanar och gräsänder och vi minns särskilt svanen som landade på järnvägen vid Lomma. En annan lyckad insats gällde en nödlandad ejder – även denna i Lomma. Och så minns vi ringduvan som lyckats bli inlåst på häktet i Malmö. Den befriade vi!

Mars brukar vara en ganska lugn månad. Men ”tack vare” virussjuka stadsduvor, vintervilsna morkullor och ovanligt många svultna ormvråkar fick vi rycka ut hela 45 gånger denna marsmånad. Det ska jämföras med att vi under 21 tidigare marsmånader aldrig agerat i mer än 30 fall. Tyvärr handlade det i år om många avlivningar eller insomningar, bland annat alla stadsduvorna och sex av sju ormvråkar (fem är skickade till SVA). I tio fall kunde vi släppa friska individer. Det handlade om tre morkullor, två knölsvanar och en av vardera ormvråk, gråtrut, fiskmås, hornuggla och råka. En nyligen inlämnad blåmes har vi ännu inte facit för.

Vi upplevde månaden som lugn, men när vi summerade visade den sig vara den intensivaste hittills. Det blev 27 bokförda insatser och då räknas inte stadsduvan nere på Triangelstationen i Malmö. Den fångades visserligen genom vår hjälp och med vår fälla, men vi lade aldrig vår hand på fågeln. Det krävs för att det ska bli ett bokfört fall. Duvan släpptes fri av personal på stationen. Tyvärr var flertalet av februarifallen av den trista sorten, men den näst sista, en skarv insnärjd i fiskelina och krokar, blev ett av våra lyckade fall. Det kändes bra. Bland andra på den positiva sidan märks två knölsvanar, två gråtrutar, en gräsand och en lyckad adoption av upphittade kanariefåglar.

Månaden var mycket lugn, åtminstone kändes det så. Men det blev 22 insatser plus flera besök gällande en stadsduva på Triangelns station (som ligger underjordiskt). Detta fångstprojekt pågår! Snittet för våra 22 januarisäsonger ligger på 15 insatser. Från denna januari minns vi naturligtvis främst den sorgliga historien med pilgrimsfalken som fick avlivas. Detta öde delade den tyvärr med flertalet av de andra olycksoffren – det handlade mest om omedelbara avlivningar. Men en av vardera knölsvan, sothöna, fiskmås, björktrast, kaja och skata kunde leva vidare efter vård alternativt transport efter nödlandningar eller instängdhet.