När vi nådde upp till 82 ingripande i juli 2014 trodde vi att det skulle vara ett svårslaget månadsrekord. Men det stod sig bara ett år. Juli 2015 blev nämligen ännu jobbigare med minst 334 telefonsamtal och hela 87 ingripande. Ganska precis hälften (43) av fallen handlade om fiskmåsar – i huvudsak om ving- eller svårt benskadade individer. Men nio av dem var i så pass gott skick att vi kunde fixa ett fortsatt liv för dem. Bland övriga arter märks bl.a. tre instängda gräsandskullar, två glador, två tornfalkar, en kattuggla och några tornseglare. Gravänderna på fotot växte upp hos oss under månaden och släpptes den 1 augusti. När vi nu skriver augusti bör pressen på oss minska något. Vi får se.

Bland de ruggande vitkindade gässen i Pildammsparken fann vi för några dagar sedan en gammal bekant. Det var tio år sedan vi träffades sist och hur livet sett ut för den under åren som gått vet vi inte. Men bakgrunden känner vi. Gåsen hittades intrasslad i någon form av nät på en sandrevel i Lommabukten i december 2005. Vi klippte loss den och eftersom den var svag i benen fick den vila ut hos oss i några dagar. När krafterna var återhämtade släpptes den med ring 9158057 vid Spillepeng. Tio år senare återsågs vi alltså i Pildammsparken. Trevligt!

Efter en period med stark fiskmåsdominans har vi under de senaste dagarna fått lite annat att hantera. Två glador har det blivit – en som flög på ett vindkraftverk och som fick ena vingen kapad, samt en svulten ungfågel. Den senare får äta upp sig och den förra var givetvis räddningslöst förlorad. Under torsdagen fick vi in en svag kattuggla från en kyrkogård i centrala Malmö. Det var mycket förvånande eftersom arten oss veterligen inte förekommer inne i centrala Malmö. Förmodligen handlar det om en strövande ungfågel och varifrån den kommer lär vi också få reda på – den var nämligen ringmärkt. Sädesärlor figurerar sällan som objekt för utryckning, men idag blev det så. Denna hade kommit in i en Friskis & Svettis lokal i Lomma och flaxade vilt mot ett fönster på sex meters höjd i receptionen. En förlängd håv fixade det hela och nu är ärlan utomhus igen.

När halva juli nu gått så finner vi att 21 av 39 insatser handlat om fiskmåsar. Fyra av dem har varit adulta och resten väl vuxna ungar. Trafiken är den stora olycksorsaken och oftast har det handlat om brutna vingar. Samtliga 21 olycksoffer har vi tvingats avliva. Lyckligt omedvetna om sina artfränders öde är de åtta ungarna som vi fått in tidigare. De är snart släppfärdiga och kommer förhoppningsvis att undvika vägar och stadskärnor. Vi släpper dem vid kusten och hoppas att de fastnar för denna miljö.

Lördagarna är normalt ganska lugna, i synnerhet förmiddagarna. Men icke så idag! När vi körde ut hade vi fyra fall att kolla upp och ytterligare två tillkom under färden.

Resultatet blev två vingskadade fiskmåsar, en benskadad grågås och en kråka som fastnat i en papperskorg. Kråkan kunde vi plocka ut och den släpptes direkt på platsen. Den verkade vara hemmastadd i området, men vet förhoppningsvis nu att gratismat inte alltid är att föredra. De övriga fallen fick ett tristare slut. Nu väntar söndagen som normalt är jobbigare än lördagar. Och måndagar ska vi inte prata om!