När halva juli nu gått så finner vi att 21 av 39 insatser handlat om fiskmåsar. Fyra av dem har varit adulta och resten väl vuxna ungar. Trafiken är den stora olycksorsaken och oftast har det handlat om brutna vingar. Samtliga 21 olycksoffer har vi tvingats avliva. Lyckligt omedvetna om sina artfränders öde är de åtta ungarna som vi fått in tidigare. De är snart släppfärdiga och kommer förhoppningsvis att undvika vägar och stadskärnor. Vi släpper dem vid kusten och hoppas att de fastnar för denna miljö.

Lördagarna är normalt ganska lugna, i synnerhet förmiddagarna. Men icke så idag! När vi körde ut hade vi fyra fall att kolla upp och ytterligare två tillkom under färden.

Resultatet blev två vingskadade fiskmåsar, en benskadad grågås och en kråka som fastnat i en papperskorg. Kråkan kunde vi plocka ut och den släpptes direkt på platsen. Den verkade vara hemmastadd i området, men vet förhoppningsvis nu att gratismat inte alltid är att föredra. De övriga fallen fick ett tristare slut. Nu väntar söndagen som normalt är jobbigare än lördagar. Och måndagar ska vi inte prata om!

Liksom ifjor blev juni en hektisk månad. Vi besvarade 388 telefonsamtal och av dessa ledde 61 till aktiva insatser. Det vanligaste ärendet var givetvis fågelungar och här blev rådet som regel att låta det hela ha sin gång. Fiskmåsar är ett vanligt samtalsämne under hela häckningssäsongen och oftast gäller det ungar. Men fiskmåsarna skadar sig också och hela 24 av de 61 fallen handlade om just fiskmåsar. Tyvärr med mestadels negativt utfall. Bland insatserna kan också nämnas de två svanfamiljerna vi tidigare berättat om, tre förflyttade gräsandskullar, en återbördad tornfalksunge (till holk) och en nödlandad gråhäger. Den senare kraschade mitt i ett bostadsområde i Malmö, jagades in i en häck av irriterade fiskmåsar och hämtades slutligen av oss. Efter några dagar med helpension på Spillepeng släpptes den fri i lämplig miljö.

Ofta handlar det om tornseglare när fåglar levereras i skokartonger. Men den säsongen är inte riktigt igång ännu. Nu gällde det istället sex gravandsungar som upphittaren plockat upp på E6 i Vellingetrakten. Föräldrarna var antingen påkörda, eller så hade de vandrat vidare med en del av kullen. I vilket fall hade dessa sex inte haft en chans om den handlingskraftiga mannen inte agerat. Kartongen med ungarna togs till Malmö och därefter tog vi över. Nu väntar 5-6 veckors uppväxt i trygg miljö.

För andra gången på en vecka fick vi flytta en svanfamilj från en motorväg. Denna gång handlade det om Yttre Ringvägen vid Sallerup och om ett par med tre ungar. Familjen fanns i den gräsklädda mittrenen när vi kom till platsen. Köerna var långa på båda hållen och flera poliser fanns på plats och dirigerade trafiken. Eftersom föräldrarna försvarade ungarna var det inga problem att fånga in dem och därefter transporterades hela familjen till kusten vid Spillepeng där de släpptes. Att flytta familjen till en näraliggande damm kändes inte meningsfullt eftersom de var vandringsbenägna.