Milda vintermånader innebär normalt att det inte kommer så många larm om skadade fåglar. Så var det också under den nu gångna och mycket milda januari. Vi hanterade bara tio fåglar och av dessa var fyra ormvråkar – samtliga trafikskadade. Mest oväntad var nog morkullan som hittades inne i en fastighet i Malmö den 27:e. Morkullor är förvisso inte särskilt ovanliga under milda vintrar, men de brukar hamna i stadsmiljöer i samband med kallväderlägen. Så var det inte denna gång. Morkullan släpptes på Spillepeng samma dag. Månadens sista utryckning gjordes den 31:e. Det handlade om en knölsvan med ett fiskedrag i halsen. Den var blodig och illa däran. Tyvärr lyckades vi inte få tag i den så det fick bli ett jobb för Malmös skyddsjägare istället. Efter omständigheterna den bästa lösningen.

Vi använder fortfarande vår fångstbur för ringmärkning av mås- och kråkfågel. Dock inte så ofta och regelbundet som förr i tiden. Då ringmärkte vi mycket trut, främst gråtrut, men numera blir det mest kråkfåglar och som regel bara under lördagar. Havstrutar fångades relativt sällan även under “de stora trutåren” och under senare år har det bara blivit några enstaka per år.

Men idag gick en ungfågel in tillsammans med några kajor. Trevligt tyckte vi och plockade fram en ring av storlek 91. Havstruten var av den lugnare typen och våra skador inskränkte sig till två blodrispor på en hand. Värre har vi varit med om! Ringen kunde vi dock lägga tillbaka eftersom truten redan bar en svensk ring. Vi hanterade alltså en fågel med känd bakgrund och det är alltid lika spännande. Vi berättar vidare när vi fått svar från Ringmärkningscentralen.

Året blev intensivt för oss. Aldrig förr har vi noterat så många telefonsamtal och aldrig förr har vi gjort så många insatser. Vi tog emot 1684 samtal under året (plus en del som vi säkert glömt att notera) och dessa ledde till insatser i 399 fall. Totalt handlade det om 444 fåglar. Av dessa kunde 187, eller 42 %, släppas igen – ett bättre resultat än ifjor och förrfjor. Egentligen hanterade vi över 500 individer eftersom de 56 kungsfåglarna i oktober och åtskilliga gräsandskullar (sådana som släpps direkt tillsammans med modern) bara är räknade som en individ vardera. Så gör vi eftersom uppklarningsprocenten annars skulle bli missvisande positiv. Vanligaste arten blev som vanligt fiskmåsen. Det blev hela 94 sådana och tyvärr handlade det mest om hopplösa fall. Dock kunde 24 individer flyga vidare efter vård eller uppfödning. Andra vanliga arter blev de gamla vanliga – ringduva (62), gräsand (55), stadsduva (32) och tornseglare (27). Bland mindre vanliga arter finner vi en skägg- och två gråhakedoppingar, två sjöorrar samt en av vardera pärluggla, nattskärra, svart rödstjärt och dubbeltrast.