När vi summerade juli fann vi att det blev hela 132 insatser under månaden. Under våra tidigare 21 år har vi aldrig förr passerat 100-strecket någon månad. Nu gjorde vi det med råge. Men det kostade på och vi tvangs tyvärr också tacka nej till flera uppdrag. Skadade fiskmåsar stod för nästan hälften av fallen – 62 sådana blev det och det handlade i stor omfattning om hopplösa skador. Därefter följde ringduvor och tornseglare med vardera 16 fall. Vi fick också många samtal om tornseglarungar från övriga Sverige – 48 sådana från Luleå ner till Halmstad. Förhoppningsvis har vi räddat några via våra råd. Bland ovanligare arter under månaden märks småskrake (ungarna dog), röd glada (vårdas), rörhöna (släppt efter vård), större hackspett (släppt efter fönsterkrasch) och törnskata (dog efter fönsterkrasch). Under månaden njöt vi också av backsvalornas mycket lyckade häckningar. Stora svärmar med årsungar sågs i området. Nu stundar augusti – en ringduvemånad.

Det blev en brutal månad för oss med hela 98 insatser. Tidigare junirekord låg på 77. Hela 39 av dessa fall gällde fiskmåsar, både unga och gamla, och av dessa lever idag bara fem ungar. Resten var klara avlivningsfall. En annan frekvent art var gräsand med 17 insatser omfattande totalt 28 individer eller ungkullar. Här var uppklarningsprocenten betydligt högre. Absolut trevligast var att vi fixade till en oljeskadad hona från Limhamn. Hon är helt återställd och tillbaka på sitt favoritställe. Tristast var nog de tre ejdrarna vilka alla slutade som icke längre levande. Korpungen som hittades i Malmö hamn har fått en ideal placering hos ideal person.

Nu stundar juli som brukar bli årets intensivaste.

Maj var absolut ingen bra månad. Samtalen till oss dominerades stort av frågor om fågelungar, främst råkor till en början och därefter skat-, kaj- och fiskmåsungar. Vi kände oss helt maktlösa och tvingades säga nej till de allra flesta. Fågelungar ansvarar fågelföräldrarna för. Totalt gjordes 44 insatser och arterna det handlade om var främst fiskmås, stadsduva och gräsand. Tyvärr var skadorna i de flesta fallen helt hopplösa och resulterade t.ex. i 15 avlivningar av totalt 17 fiskmåsar, flertalet adulta. Bättre gick det för bl.a. fyra gräsandskullar och ejdern som kraschade i mellersta Skåne. Den hjälptes till Öresund.

Månaden dominerades av fall gällande knölsvan, gräsand, fiskmås och stadsduva. Tillsammans stod dessa fyra arter för 27 av totalt 43 insatser. De nio fiskmåsarna var samtliga rena avlivningsfall och detsamma gällde fem stadsduvor. Malmös bestånd av stadsduvor har varit drabbade av ett virus och för att hindra spridning vårdas inte dessa under pågående epidemi. Bättre lyckades vi med svanar och gräsänder och vi minns särskilt svanen som landade på järnvägen vid Lomma. En annan lyckad insats gällde en nödlandad ejder – även denna i Lomma. Och så minns vi ringduvan som lyckats bli inlåst på häktet i Malmö. Den befriade vi!

Mars brukar vara en ganska lugn månad. Men ”tack vare” virussjuka stadsduvor, vintervilsna morkullor och ovanligt många svultna ormvråkar fick vi rycka ut hela 45 gånger denna marsmånad. Det ska jämföras med att vi under 21 tidigare marsmånader aldrig agerat i mer än 30 fall. Tyvärr handlade det i år om många avlivningar eller insomningar, bland annat alla stadsduvorna och sex av sju ormvråkar (fem är skickade till SVA). I tio fall kunde vi släppa friska individer. Det handlade om tre morkullor, två knölsvanar och en av vardera ormvråk, gråtrut, fiskmås, hornuggla och råka. En nyligen inlämnad blåmes har vi ännu inte facit för.