Februari blev liksom december och januari en mycket lugn månad. Den mest hektiska perioden var under veckan med minusgrader. Som brev på Posten kom då samtal om påstått fastfrusna svanar. Det stämmer så gott som aldrig att de är fastfrusna, men samtalen måste ju tas. Tre svanar blev det dock, men av andra anledningar än is. Två av dem kunde vi släppa fria. En av dem var en i staden nödlandad vuxen hanne och det var en besvärlig krabat att hantera. Men vi har varit med förr och vi vann kampen. Vintern satte även fart på några morkullor, men den enda vi kunde hämta dog strax efter omhändertagandet. En vigg, en fiskmås, en blåmes och tre stadsduvor tillhör den grupp som vi lyckades med. Vi förbarmade oss också över en påkörd kanin. Dessa kan vi normalt inte hantera – det är ju fåglar vi gett oss in på. Men undantag kan alltid göras och kaninen behövde somna in.

Det blev en mycket lugn månad med endast 16 insatser. Vi fick en hel del samtal i samband med isläggning under några dagar i mitten av månaden och då gällde det svanar. De allra flesta larmen om det som folk tror är fastfrusna svanar är falsklarm och sådana rycker vi normalt inte ut på. Istället blev det några nödlandade svanar och en som flugit emot en kraftledning. I övrigt handlade det om påkörda måsar, några stadsduvor och kråkfåglar samt om en sothöna som kommit vilse i staden. Den kunde släppas fri dagen efter. Mycket mer om denna lugna januarimånad finns inte att säga.

December blev en mycket lugn månad med endast elva insatser och helt utan dramatik. En förklaring till detta är att vi slapp fågelinfluensan. Faktiskt har det i Sverige inte hittats några influensasjuka sedan i februari 2024. Vi och fåglarna tackar!

Totalt blev det 450 insatser under 2024, vilket är tio fler än under 2023. Som vanligt dominerade fall med fiskmåsar stort och i år hämtade vi 154 sådana, främst efter kollisioner med bilar, cyklar och el-skotrar. Som vanligt var det stora flertalet svårt skadade och just fiskmåsarna är den stora anledningen till vår låga uppklarningsprocent.

Vi lägger nu 2024 till handlingarna och tar oss an det nya året.

Det är lågsäsong och vi fick en ganska lugn månad. Den var också mer varierad än oktober när det gäller arterna vi hanterade. Det blev också en ovanligt hög andel lyckade insatser. Av totalt 21 insatser lyckades vi rädda tio fåglar, alltså nästan 50 %. Bland de lyckliga fanns tre morkullor, två gråtrutar och en av vardera knölsvan, storlom, ringduva, rödvingetrast och kråka. Vi noterade också med tacksamhet att fågelinfluensan höll sig borta. Det hoppas vi att den gör framöver också. I dagsläget är vi uppe i samma totalantal som vi hade under hela 2023. Men eftersom även december brukar bli lugn slår vi inte fjoråret med stor marginal.

Oktober kom och gick utan att göra några stora avtryck. Vi agerade vid 30 tillfällen och det gällde i huvudsak fall med duvor och kråkfåglar inblandade. Normalt får vi ganska många samtal om morkullor i oktober men i år blev det bara ett fall och dessutom ett lyckat sådant. Det brukar också bli en handfull fall med svanar men i år fick vi nöja oss med tre. Av dessa var två bara nödlandade och kunde släppas fria samma dag som de hämtades. Vi var lyckligt befriade från fall med fågelinfluensa och vi hoppas att hösten fortsätter så. Den sjukdom som florerat är gulknopp hos duvorna och det är nog rätt många som drabbats av denna. Trevligast under månaden var nog vattenrallen som lätt chockad hade tagit skydd bakom ett stuprör mitt i Malmö. Den släpptes i naturlig miljö samma dag.