Det blev en ovanligt hektisk månad, inte minst när det handlade om inkomna telefonsamtal. Duvorna var som vanligt vid denna tid mycket aktiva och genererade många samtal. Och mot slutet av månaden började kungsfåglar och andra småfåglar att röra på sig. Folk hittade framförallt kungsfåglar i ”drivor” överallt. En dag blev det 17 samtal om småfåglar vid fönster och de flesta var just kungsfåglar. Här nöjer vi oss med att ge råd och det handlar oftast om vila och värme.
Vi hade också en stöt av dödlighet i Slottsparken i Malmö och där hämtade vi ett tjugotal drabbade gräsänder. Fem av dessa kunde vi vårda framgångsrikt. En av dem, en hanne, råkade ut för samma sak 2021 och var därför ringmärkt. Den klarade sig även denna gång.
Bland övriga arter märktes två vinddrivna sillgrisslor som kunde återbördas till havet samt på den negativa sidan en av vardera nattskärra, bivråk och en ung svarthuvad mås. Den senare är skickad till SVA för analys. Månadens sista patient var en ung duvhökshona och henne har vi gott hopp om.

Insatsmässigt blev det en ganska lugn månad, men om vi pratar telefonsamtal var det annorlunda. Det berodde som vanligt vid denna tid på året på samtal om duvor, främst deras ungar. Vi bokförde hela 149 samtal om denna artgrupp och det var givetvis helt omöjligt att titta till alla dessa. För att vi ska orka och hinna med allt annat får alltså duvorna ofta sitta emellan. Bland övriga arter inleddes månaden med ovanligt många fall gällande tornseglare och tyvärr var samtliga antingen svårt skadade eller mycket undernärda. Vi klarade inte en enda av åtta intagna seglare. Det som mest stack ut under augusti var fallet med en instängd svanfamilj och några andungar i en betongkanal vid Råbysjön i Lund. Det krävdes tre besök innan vi till slut lyckades fånga in svanhonan och hennes ungar samt tre av de fyra andungarna. Svanarna släpptes i Lommabukten och andungarna i Segeå. Månadens sista fall blev en bivråk som kraschat i en trädgård i Malmö. Den är mycket mager och oddsen är dåliga.

Juli månad bjöd på en rejäl förkylning, ett ryggskott och 89 insatser. Normalt ligger vi på omkring 100 insatser under denna månad, men krasslighet och kanske också att juni var ovanligt hektisk, borgade för en lugnare juli. Fiskmåsarna dominerade som väntat stort och hela 46 fall handlade om sådana. Därefter kom duvorna med 14 fall. Men dessa kommer att ta över i fallistan fr.o.m. augusti. Tornseglarna var tredje vanligaste arten och till de nio fallen ska räknas flera tiotal samtal om tornseglare från spridda delar av både Skåne och Sverige. Vi förstår inte varför så många av deras ungar faller ur sina bon. Det är likadant varje år.
Klart trevligast under månaden var att vi kunde släppa de sju gravandsungarna fria och att de sågs väletablerade i bukten därefter. Vi har också återsett de frisläppta gräsandsungarna i Segeå under månaden. De är vuxna nu och modern har lämnat dem.

Om det inte hade funnits fiskmåsar i Malmö hade vi ha haft en ganska lugn junimånad med 42 insatser. Men nu har vi ju en del fiskmåsar och det är dessutom högsäsong för stora ungar. Det blev alltså inte 42 insatser utan istället 92. Alltså jämt 50 fall med fiskmåsar inblandade. Som vanligt var majoriteten svårt skadade och antalet lyckade fiskmåsfall blev bara sju. Övriga 43 tvangs vi avliva. Man kan konstatera att måsarna lever i en farlig och brutal miljö.

Bland de övriga 42 fallen döljer sig flera trevliga uppdrag: T.ex. de sju gravandsungarna som fiskades upp ur underjorden och de nio dyngsura skrattmåsungarna som håvades upp ur Industrihamnsbassängen. Vi fick också in en nedfallen tornfalksunge som slutförde uppväxten hos oss.

Nu har vi juli månad framför oss – en månad som brukar vara årets mest hektiska. Men juni var jobbigare än normalt och kanske innebär detta att juli blir lugnare. Vi får se.

Till skillnad från föregående månader blev maj en hektisk sådan. 54 fall blev det och det är ett nytt rekord för månaden. Den helt dominerande arten var fiskmåsen med hela 34 insatser och tyvärr var de negativa fallen i stor majoritet. Dessa fall berodde till största delen på trafikolyckor och vi tvangs att avliva hela 26 adulta individer. Bland de lyckade fallen med fiskmåsar märks tre med fiskerirelaterade skador (linor och krokar). Månadens mest dramatiska insats handlade om en svanfamilj på vandring längs Västkustvägen. Hela familjen fångades in och transporterades till Segeå. Ett annat trevligt fall var den gräsandshona som ruvade på en stängd gård på Rosengård. Vi flyttade henne tillsammans med bo och ägg till vår anläggning och där kläckte hon senare fram åtta ungar. Denna familj är i skrivande stund kvar hos oss.