En mild januari innebär normalt att vi har lite att göra. Så har det också varit hittills i år. Men ytterligare en nödlandad knölsvan har transporterats till Öresund, en fasan har vi tvingats att avliva och en stadsduva, född i december 2013 (inte helt ovanligt), kom till oss i förra veckan. Det senaste fallet var en vilsekommen tamduva i form av – om vi bestämt den rätt – en lahoreduva. Denna ganska präktiga pjäs, med stora fjäderbeklädnader på fötterna, satt på en kyrkogård i Malmö och var uppenbart inte lämpad för ett liv i ett skånskt blötsnöklimat. Nu måste vi hitta någon som kan ta sig an denna duva. På egen hand lär den inte klara sig.
