Månaden blev precis som januari tämligen lugn och det finns egentligen inte mycket att rapportera. Influensan tycks fortsätta men de flesta samtalen om denna har kommit från avlägsna orter. En som tyvärr var drabbad var en unge pilgrimsfalk som vi hämtade i Malmö och som dog följande natt. Den var alltså positiv. Bland övrigt kan nämnas två förflyttningar av svanar som trängts upp på land av rivaler och två fönsterkraschade morkullor varav en kunde släppas fri. Två ormvråkar som också kom in under februari sitter fortfarande kvar med osäker prognos.

Det blev en lugn månad med endast 18 insatser. Fågelinfluensan härjar fortfarande och minst åtta av fallen, varav sex vitkindade gäss, handlade om just influensasjuka fåglar. De två övriga kända var en gråtrut och en duvhök. Av övriga fall kan nämnas fyra knölsvanar varav två kunde släppas fria samt två fönsterkraschade ringduvor som båda klarade sig. Mycket mer finns inte att säga om denna milda januari.

Årets sista månad präglades av negativa fall. Vi har nog aldrig förr haft en månad med bara en lyckad insats och hela 30 negativa! Mycket av detta beror på fågelinfluensa bland framförallt vitkindade gäss. Det blev 18 sådana under månaden och åtskilliga fler samtal om sådana runt om i landskapet. Årets sista insats blev också en av de allra tristaste. Det handlade om en ung pilgrimsfalk med tydliga symptom på influensan. Den dog efter några timmar och kommer att skickas till SVA.
Vilken var då vår lyckade insats under december? Jo en på en cykelbana nödlandad smådopping som kunde släppas fri i Öresund dagen efter.
Totalt blev det 475 insatser omfattande 495 individer under 2022. Det är betydligt färre än under föregående år och förklaringen till det är nog att vi slapp sjukdomsutbrott i Malmös parker samt att vi inte körde på alla duvlarm under höstens gulknoppsutbrott.

Det blev en tämligen normal novembermånad med 26 insatser. Men insatserna kunde ha varit betydligt fler om vi hade kört på alla larm om sjuka duvor. Men läget var hopplöst och vi tog bara in fönsterkraschade duvor. Av fyra sådana klarade vi två. Morkullorna var ganska frekventa och sex sådana hämtades. Tre kunde släppas fria igen. Sämre gick det för månadens rovfåglar – en av vardera ormvråk, sparvhök och tornfalk. De två första dog strax efteråt och tornfalken hade en allvarlig vingskada. Däremot gick det bra för hornugglan som fastnat i taggtråd – den är nu ute och flyger igen. Och så verkar influensan vara på gång igen. En vitkindad gås med typiska symptom hämtades i Oxie.

Månaden blev både lugn och jobbig! Lugn på så sätt att vi inte behövde göra så många insatser – faktiskt bara så få som 16 och det är ovanligt för en tidig höstmånad. Men lugnet stördes av alla telefonsamtal om duvor, framförallt sjuka sådana. Vi har nog aldrig upplevt en liknande kanonad av samtal. De kom från alla håll i regionen och från morgon till kväll. Läget blev hopplöst och de flesta duvorna fick sitta kvar där de satt. Framförallt handlade det om sjukdomen gulknopp som härjade våldsamt.
I övrigt handlade fallen bl.a. om en gök, en influensasjuk knölsvan, några morkullor och tre ormvråkar varav vi kunde släppa två fria. Vi fick också in en mycket gammal (21 år) kaja som får sitta kvar hos oss så länge den vill. Den ser dåligt och är nog också lite dement. Men så länge den visar livsvilja får den bo kvar i sitt ”äldreboende”.