Maj blev som väntat en betydligt jobbigare månad än de föregående fyra. Vi gjorde 39 insatser vilket är ganska normalt för maj. Telefonen ringde dock väldigt många gånger och det beror på att ungfågelsperioden börjar omkring den 15 maj. Då hittas först skat- och råkungar och sen följer fiskmåsar, mesar – och alla andra! När det gäller ungar måste vi av flera olika anledningar hålla en mycket strikt attityd. Dels missbedöms många situationer, dels är det helt omöjligt för oss att ersätta hundratals fågelföräldrar under en säsong. Så huvudrådet är – låt ungarna vara där de är – Ta inte hem dem!

Fiskmåsarna dominerade stort bland uppdragen. Av någon anledning blir många påkörda under sommarperioden. Det brukar börja i april och ökar sedan. I maj hämtade vi 15 påkörda fiskmåsar och av dessa kunde fyra släppas fria igen. Vi födde upp en liten gräsandskull på fem ungar och dessa släpptes i början av juni. Bland trista fall märks en brun kärrhök med allvarligt vingbrott och den smålom som vi tidigare berättat om på Facebook.

Det blev en förhållandevis normal månad med 29 insatser omfattande 30 fåglar. Fallet med två individer gäller två kajor som plockades ut ur en ventiltrumma i Staffanstorp. Som väntat blev fiskmåsen månadens vanligaste art och av totalt elva kunde vi rädda två. Från och med april och ett par månader framåt blir många fiskmåsar påkörda och den trista perioden har alltså börjat. Bland lyckade fall minns vi knölsvanen som hamnat på järnväg och mellan stängsel. Den lyckades vi tillsammans med säkerhetsföretaget Structon flytta till dammen intill. Två grågäss, en sparvhök, en morkulla och en i trapphus instängd stadsduva är andra exempel på lyckade insatser. Från och med nu börjar högsäsongen för oss med inte minst mängder av samtal om fågelungar. Vi ger här och nu bara ett råd – ta inte hem dem! Ring istället och följ våra råd.

Det blev ännu en månad med ovanligt få insatser – det blev bara 16 sådana. Någon influensa råkade vi inte på men vi såg några misstänkta fall i Lommabukten och fick några samtal som tydde på sjukdomen. Mars är en typisk svanmånad och tre knölsvanar flyttades till Öresund efter revirstrider i parkerna. En fjärde hittades sjuk i Slottsparken och dog dagen efter – symptomen tydde på det vi brukar kalla algförgiftning. Samma fenomen hade dessförinnan drabbat en gräsand, men den lyckades vi få igång igen. Två andra lyckade insatser handlade om en gråtrut (som nog ätit något olämpligt) och en röd glada som fastnat i ett träd och skadat ena vingen. Bland negativa fall märktes bland annat en tornfalk (vingbrott) och en knipa som ramlat ner i en skorsten. Knipan var sotig och medtagen och klarade inte tvätten. Vi kan också nämna att den åldriga kajan som vi tog in för palliativ vård i oktober 2022 somnade in 28 mars. Den blev 20 år, 8 månader och 28 dagar gammal.

Månaden blev precis som januari tämligen lugn och det finns egentligen inte mycket att rapportera. Influensan tycks fortsätta men de flesta samtalen om denna har kommit från avlägsna orter. En som tyvärr var drabbad var en unge pilgrimsfalk som vi hämtade i Malmö och som dog följande natt. Den var alltså positiv. Bland övrigt kan nämnas två förflyttningar av svanar som trängts upp på land av rivaler och två fönsterkraschade morkullor varav en kunde släppas fri. Två ormvråkar som också kom in under februari sitter fortfarande kvar med osäker prognos.

Det blev en lugn månad med endast 18 insatser. Fågelinfluensan härjar fortfarande och minst åtta av fallen, varav sex vitkindade gäss, handlade om just influensasjuka fåglar. De två övriga kända var en gråtrut och en duvhök. Av övriga fall kan nämnas fyra knölsvanar varav två kunde släppas fria samt två fönsterkraschade ringduvor som båda klarade sig. Mycket mer finns inte att säga om denna milda januari.