Så gick ännu en månad. Vi bokförde 88 insatser och av dem gällde 34 ringduvor och 21 fiskmåsar. Månaden var så gott som helt befriad från udda insatser och de hanterade arterna var typiska för månaden – här kan nämnas unga storskarvar och dito gråhägrar, fönsterkraschade sparvhökar och nedfallna tornseglareungar. Säsongens första skadskjutna gås – en kanadagås – hanterades också. 88 insatser blir nästan tre per dag och det kände vi oss helt nöjda med.

Månaden blev jobbig och slutade på 131 insatser. Det är bara en mindre än vårt absoluta månadsrekord från juli 2018. Fiskmåsarna är den helt dominerande arten under denna månad och 81 av fallen gällde just fiskmåsar. Därefter kommer diverse duvor. Det handlar alltså om ganska enahanda uppdrag under juli. Bland övriga arter märks en handfull tornseglare, en silltrut, några gräsänder, bland annat en sen kull som flyttades, samt den förrymda dvärgpapegojan. Papegojan blev ett jobbigt ärende eftersom den skulle hanteras som hittegods och därmed en massa pappersexercis. Men allt löstes på rätt sätt och papegojan är i goda händer.

Sedan starten 1997 har vi haft två månader med tresiffriga antal ingripande. Juni 2020 var den andra. Förvisso var det med minsta möjliga marginal men antalet 100 är ju tresiffrigt. Stor orsak till detta var förstås fiskmåsarna – 45 sådana tog vi hand om och i flertalet fall handlade det om svårt sargade individer. Men elva av dem kommer att leva vidare. Ringduvorna börjar också strömma in och här blev det 14 fall varav fyra lyckade. Jobbigast under månanden, känslomässigt alltså, var den tågskadade havsörnen. Den var bortom all räddning. Bland lyckade insatser som sticker ut kan nämnas en ejder, en gräsandskull på en innergård, en nödlandad tornseglare och en trafikskadad kattuggla.

Månaden upplevdes som negativ på flera sätt. Vädret var stundvis aprilaktigt och hård vind med följande högvatten ödelade alla skärfläckornas bon liksom sex svanbon. På ängarna tog räven i princip alla vadarägg och vi såg också ovanligt få andkullar – av gravand inte en enda.
Rehabverksamheten bokförde 42 uppdrag och även här gick det mesta i det negativas tecken. Det handlade mycket om allvarligt skadade fåglar och avlivningar. Men vi lyckades bra med några andkullar och stadsduvor samt under månadens sista dagar även en gök och en tornseglare. Bättre majmånader har vi upplevt!

Det hände lite mer denna månad. Antalet insatser var 36 vilket är ganska normalt för april. Men det blev några oväntade fall. Det började med en döende råka i Lund. Den var ringmärkt och ganska exakt 25 år gammal. Därmed är den Europas näst äldsta kända råka. Att den dog strax efter omhändertagandet var nog inte så konstigt. En annan mycket oväntad fågel var lappugglan som kom in som trafikskadad. Det var en fantastisk bekantskap och det gjorde mentalt ont att vi tvingades låta den bli avlivad. Vi hade flera duster med knölsvanar, både nödlandade och sådana med fiskekrokar i. Den mest spännande var den som hämtades på E65 vid Sturup. Och så började fiskmåsarna dyka upp i protokollen. Sex sådana blev det i april, tre lyckade och tre avlivade. Vi kommer att få åtskilliga fler under de följande månaderna.