Månaden blev betydligt mer händelserik än mars. Detta trots att flera typiska aprilarter uteblev, som t.ex. nödlandade morkullor och ejdrar samt kajor i skorstenar. Sådana fall är legio i april men sånär som en kaja i en öppen spis uteblev de helt detta år.
Influensan pågår i mild omfattning och under månaden blev det fem vitkindade gäss med denna diagnos. Fiskmåsar och i viss mån även gråtrutar drabbas i större omfattning av trafikskador under senvår och sommar och detta fenomen fick vi erfara nio gånger under månaden och det slutade illa för samtliga. Bättre gick det för två havstrutar som hittades insmorda med matfett eller liknande. De tvättades och kunde släppas fria. Det mest överraskande uppdraget var en nödlandad smålom i Lomma. Den släppte vi fri i Öresund samma dag.

Månaden blev onormalt lugn och antalet insatser inskränkte sig till 15. Lugnet beror till stor del på det stabila högtrycksbetonade vädret som dominerade månaden. Det innebar att flyttfåglar på väg norrut inte behövde ta så många pauser utan kunde i lugn och ro flyga värdshus förbi. Vi hade t.ex. bara ett fall med en nödställd morkulla i mars. Det brukar bli fler och ifjor hade vi t.ex. 13 morkulleuppdrag i mars. Fågelinfluensan höll sig också lugn och vi behövde bara hämta två sjuka fåglar – båda vitkindade gäss. På tal om de senare gästas vi ofta av en övervintrande flock på cirka 3000 fåglar i vår bukt. Och bland dem har den senaste tiden funnits en sällsynt gäst från öster – en rödhalsad gås. Den får illustrera månaden.

Det blev en lugn och odramatisk månad. Influensan verkade vara borta men det blev till sist ändå en sjuk vitkindad gås – i Bjärred den 23:e. Vanligast arten var precis som i januari knölsvanen med sex insatser varav fyra var positiva. För övrigt finns det inte särskilt mycket att orda om. Men vi kan ju nämna två skrattmåsar som båda förmodligen hade fastnat i något. De var nog bara lite ömma i vingarna och kunde släppas fria efter några dagar. Skrattmåsar har vi annars dålig statistik på så dessa var välkomna.

Fallen med fågelinfluensa minskade dramatiskt från och med årsskiftet och vi behövde bara rycka ut på sex sådana fall i januari. Vanligaste arten under månaden blev knölsvanen med åtta insatser. Här handlade det som regel om nödlandade ungfåglar som bara behövde hjälp med transport till Öresund. En art som vi brukar ha låg uppklaringsprocent på är gråtruten. Men under januari klarade vi de tre som vi fick in. Samtliga hade drabbats av akut svaghet och var helt återställda dagarna efteråt. Vi tror att de hade ätit något olämpligt. Duvhökar är inte några vanliga gäster hos oss men just nu sitter det en ung hanne i vår anläggning. Den var mycket svag när den kom in men är nu på bättringsvägen. Totalt blev det 33 insatser under januari.

December blev månaden då den nya influensavågen svepte in ordentligt. Vi fick samtal om väldigt många drabbade fåglar och framförallt gällde det vitkindade gäss. Sådana hämtade vi så många vi hann och framförallt när de hittades i stadsmiljöer. Vi pratar då om stadsgator, torg, trädgårdar och i ett fall på en balkong på 8:e våningen. Det blev totalt 23 fall med sjuka vitkindade men kunde ha blivit betydligt fler. Åtskilliga dog längs stränder och på fälten. Totalt gjordes 50 insatser under månaden och det är betydligt fler än normala decembermånader. Bland positiva fall minns vi nödställda och senare frisläppta individer av smådopping, sillgrissla, hornuggla och flera knölsvanar.

Totalt under året svarade vi på 3372 telefonsamtal och hanterade 638 fall omfattande 677 individer. Till detta ska läggas 277 utryckningar som av olika anledningar misslyckades. I flera fall var fåglarna redan döda och i andra kunde de inte återfinnas. Eller så bedömde vi att fågeln ifråga inte behövde hjälp.