Det blev en hektisk augusti med 95 insatser. Det var två fler än tidigare högsta tal för månaden. En starkt bidragande orsak till det höga talet var utbrottet av fågeldöd i Malmös parker och kanaler. Vi hämtade många både döda och försvagade fåglar – som mest elva under en dag. Främst handlade det om gräsänder och 30 sådana togs in för vård. Av dessa kunde vi friskförklara elva, resten avled eller avlivades. Förhoppningsvis är dödligheten under avklingande men det var oroande att finna två helt utslagna kråkor i parken under månadens sista dag. Här misstänker vi annan orsak, i värsta fall medveten förgiftning. Men det finns naturliga faror också och virus kan inte uteslutas. Månaden präglades av fall rörande vanliga arter som duvor, måsar och inte minst parkrelaterade sjöfåglar. De tre udda arterna vi fick in lyckades vi tyvärr inte med. Det var en utmärglad fiskgjuse, en vingskadad göktyta och en lärkfalk som förlorat ena vingen – en mycket märklig skada. Vi tröstar oss med att vi kunde släppa 32 andra patienter fria efter vård.

Månaden är normalt den intensivaste och så blev det i år också. Totalt gjorde vi 110 insatser. Dominerande art var som vanligt under juli fiskmåsen. 49 sådana hanterade vi och av dem kunde nio släppas fria igen. Övriga var för svårt skadade och som regel handlade det om bilolyckor. Tornseglare är en annan typisk juliart och fem sådana kunde vi få igång. Tyvärr var flera andra mycket svaga och utmagrade när vi fick tag i dem och dessa klarade vi inte. I slutet av månaden startade en tämligen omfattande fågeldöd i Malmös parker och vi hämtade hem de vi hittade vid liv. Flertalet var mycket svaga men fem gräsänder och en sothöna lyckades vi få friska. Fågeldöden i parkerna ökade pressen på oss och vi var under en period tvungna att prioritera bort en del fall – mest handlade det då om duvungar.

Det var en mycket jobbig månad som dominerades stort av samtal om fågelungar. Totalt bokförde vi 778 samtal under månaden och det resulterade i 97 insatser och 109 individer. Den helt dominerande arten var fiskmås med totalt 60 omhändertagna fåglar – både ungar och skadade adulta. Av dessa klarade sig 15.
Samtalen om fågelungar är jobbiga, dels därför att de är många, dels för att vi ofta måste ge trista svar till engagerade människor. Men verkligheten är som den är och att ta hand om alla är en omöjlighet.
Månaden var mycket fattig på udda fågelarter. Det som gladde oss mest var två lyckade insatser för adulta tornfalkar – en från Landskrona och en från Lomma. Den senare hittades genomvåt i en vattentunna och kunde släppas fri efter torkning. Hon hade ruvfläckar och därmed säkert också ungar i ett bo i närheten.

Månaden blev förhållandevis lugn och antalet insatser inskränkte sig till 34. Det är mindre än normalt i maj. Vi hanterade de sista fallen av influensadrabbade vitkindade gäss i början av månaden, men efter den 5e har fallen uteblivit. Vi kan därmed sätta punkt för denna trista period. Bland trevliga och lyckade fall märks en röd glada, en skäggdopping samt årets första gräsandskull (12 ungar) som räddades av en privatperson. Modern var trafikdödad. På den trista sidan finns hela 14 vingskadade äldre fiskmåsar. De är förmodligen påkörda allihop och tyvärr också avlivade. Skadorna är som regel brutala på påkörda fiskmåsar. Samtalen om fågelungar började också trilla in i slutet av månaden, men här vet vi att det blir etter värre i juni. Den månaden är en utmaning för telefonansvarig!

Efter tre månader med ovanligt mycket att göra blev april ovanligt lugn. Fågelinfluensan som orsakat så mycket jobb ebbade så sakteliga ut och det senaste fallet hade vi 19 april. Nu kan vi nog lägga denna influensa till handlingarna. Bland trevligare uppdrag märks en nödlandad ejder och en i ett fotbollsmål intrasslad kattuggla. Båda dess kunde släppas fria samma dag. På minussidan märks flera fiskmåsar och ringduvor. Årstiden vi går in i kommer tyvärr att ge åtskilliga fler fall av dessa arter – inte minst på grund av trafiken. En ringduva hade fastnat i ett träd via en fiskelina om benet. Efter mycket jobb fick vi ner den, men då tvingades vi dessvärre till ett snabbt beslut om avlivning – benet var helt ödelagt. Vi har också fått många samtal om benskadade gräsänder, främst från Malmö. Dessa skador är som regel av äldre datum och därmed omöjliga att fixa till. Änderna får helt enkelt leva med sina handikapp och vi kör sällan på dessa uppdrag.